De tio farligaste yrkena i fråga om kemikalieexponering har listats

kemikalieexponeringFinska Arbetshälsoinstitutets experter har utrett vilka arbeten och yrken som medför den största risken för sjukdom på grund av kemikalieexponering. Dessa arbeten klassas som farliga, eftersom de medför exponering för damm, lösningsmedel och luftvägsretande kemikalier.

De tio farligaste riskarbetena

De farligaste riskarbetena och yrkena i fråga om kemikalieexponering är plastarmering och båtlaminering, byggrivning, dammande arbete vid malmbrytning, golvläggning, tillverkning av betongprodukter, billackering, användning av formaldehydlimmer inom trävaruindustrin, svetsning och skärbränning inom metallprodukt-, maskin- och transportmedelstillverkning, svetsning och skärning av aluminium, samt bageriarbete.

– Vid plastarmering och båtlaminering förekommer exponering för styren, men i betydligt mindre utsträckning än för 20 år sedan. Styren är ett aromatiskt kolväte, som är färglöst och flyktigt, säger Sanni Uuksulainen, senior expert vid Arbetshälsoinstitutet.

– Det effektivaste sättet att minska styrenexponeringen är att minska mängden styrenånga genom att välja rätt sorts råvaror och lamineringsmetod. I yrkesexamen för båtbyggare har man tagit in krav på arbetssäkerhetskunnande och tagit fram utbildningsmaterial i ämnet.

Lungcancer vanligast i svetsnings- och gruvarbeten

En jämförelse av sjukdomsbördan inom olika riskarbeten visar att de flesta fallen av lungcancer förekommer i samband med svetsning och skärbränning. Även malmbrytning är ett arbete som innebär högre risk för att insjukna i lungcancer.  Risken ökar bl.a. vid exponering för dieselavgaser.  Sjukdomsbördan av astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom och silikos är störst i byggrivningsarbete.

Asbestexponering är numera ovanligt, men en stor del av yrkessjukdomsfallen orsakas fortfarande av exponeringar som inträffat för 30–50 år sedan. Hudsjukdomar och luftvägsallergier är vanligast bland bagare, frisörer och svetsare. Billackerare har den högsta individuella livstidsrisken för att insjukna i en yrkessjukdom.

Regleringen av hälsorisker sker huvudsakligen med hjälp av arbetarskyddslagstiftningen

– Det är viktigt att notera att merparten av de ovan nämnda exponeringsfaktorerna inte omfattas av EU:s kemikalielagstiftning (REACH). De arbetshälsorisker som orsakas av dessa faktorer regleras endast med hjälp av lagstiftningen om arbetarskydd, säger Uuksulainen.

– Arbetarskydds- och miljölagstiftningen reglerar säkerheten på arbetsplatserna när det gäller kemikalieanvändning och processutsläpp, medan REACH-förordningen endast gäller kemiska ämnen och ämnen i blandningar och föremål. REACH reglerar riskhanteringen av kemiska ämnen som finns på marknaden.