Väntetiderna för läkarnas allmäntjänstgöring hot mot patientsäkerheten

allmäntjänstgöring
Foto: Tobias Wahlqvist
Läkare får vänta allt längre för att påbörja sin allmäntjänstgöring (AT). I dagsläget tar det i snitt 10,3 månader vilket är en ökning med 50 procent jämfört med år 2008 då SYLF för första gången började mäta väntetiden.

Läkarnas allmäntjänstgöring, AT, är en reglerad och tidsbegränsad utbildningstjänst som ska introducera nya läkare till yrket. Den ska minst vara 18 månader och är förutsättningen för att läkare ska få legitimation och kunna påbörja en specialiseringstjänstgöring.

I dagsläget har Stockholm läns landsting längst väntetid på 19,8 månader. Landstinget Sörmland ligger något över rikssnittet på listan med 9,1 månaders väntetid. Lägst väntetid återfinns i landstinget Dalarna med ett snitt på 5,1 månader. På bara ett år har väntetiderna ökat i 15 av 21 landsting och regioner.

85 procent av de som inte kan påbörja sin AT arbetar istället som ”vikarierande underläkare”, en tjänst som varken är reglerad eller har krav på handledning. Dessutom anger var femte som arbetar som ”vikarierande underläkare” att de arbetat som primärjour med patientansvar på akutmottagningen utan legitimerad kollega trots att det strider mot IVO:s principbeslut.

– Att läkare introduceras till yrket genom en oreglerad tjänst underminerar syftet med AT. Ännu värre är det också att tjänsterna dessutom åsidosätter arbetsmiljökrav och patientsäkerheten. Både underläkarna och inte minst patienterna förlorar på att landstingen inte tar ett gemensamt ansvar och ökar AT-platserna, säger SYLF:s ordförande Jonas Ålebring.

Här kan du läsa hela Väntetidsrapporten »