Studie visar stort kunskapstapp vid kriser

kriser
Anna Johansson, universitetslektor vid MDH.
Anna Johansson, forskare vid Mälardalens högskola (MDH), har analyserat metoder för att utreda olika typer av inträffade kriser i Norden och i Storbritannien. Studien visar att det saknas tillvägagångssätt för hur en inträffad kris ska följas upp, men också att det finns liknande utmaningar och behov i de olika kriserna gällande hur arbetet bedrivs.

– Skogsbranden i Västmanland är troligtvis landets mest utredda händelse. Trots mängden genomförda undersökningar är det svårt att få en tydlig bild av vad som faktiskt hände och när det hände. Det behövs bättre dokumentation för hantering av händelser och krisberedskapssystemet behöver ha en tydlig strategi för hur lärandeprocesser ska initieras när en kris inträffar. Att inhämta kunskap från inträffade händelser och sprida erfarenheter vidare till andra aktörer bör vara en naturlig del av hanteringen, säger Anna Johansson, universitetslektor i folkhälsovetenskap vid MDH.

Andra exempel på kriser som ingår i studien är skolskjutningen i Jokela i Finland, katastrofen på Hillsborough stadium 1989 och askmolnet till följd av vulkanutbrottet på Island 2010. Forskningsprojektet finansieras av myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Det som försvårar datainsamlingen och analysarbetet är att utredarna ofta saknar mandat som ger dem rätt att kräva in information från andra aktörer som på något sätt hanterar händelserna. Det kan medföra att information undanhålls, tvättas eller tillrättaläggs för att skydda organisationen innan den når utredarna.

Lagstöd saknas

– Tyvärr saknas lagstöd för att begära in dokumentation och det som finns att tillgå är ofta bristfälligt. För att stärka lärandet från kriser måste beslut och prioriteringar dokumenteras i början av en kris och den informationen måste också bli tillgänglig för utredarna. Det är därför viktigt att fokusera på det efterföljande lärandet redan under den akuta fasen och att skapa juridiska möjligheter för att i efterhand analysera hanteringen, säger Anna Johansson.

Rapporten visar också att utredningar främst görs för att det finns en förväntan från allmänhet och media, inte för att lära och kontrollera om hanteringen har fungerat som den borde och i förlängningen utveckla verksamheter så de fungerar bättre vid nästa händelse.

– Min forskning bidrar till att vara ett underlag för fortsatt diskussion om vad som bör stärkas för att vi bättre ska kunna lära oss från hanteringen av inträffade olyckor, kriser eller andra typer av samhällsstörningar. Förhoppningen är att studiens kartläggning ska hjälpa beställare och genomförare av framtida undersökningar och att den ska inspirera ansvariga myndigheter i utveckling av stöd och vägledning för hur arbetet ska bedrivas, säger Anna Johansson.

Läs hela studien »