Genom Eskilstuna och vidare ner genom Torshälla rinner Eskilstunaån, en vattenväg som knyter samman två sjöar och två städer, och som dessutom har en historia som sträcker sig fyra hundra år tillbaka i tiden. För den som bara ser ån som ett vackert inslag i stadsbilden kan det vara värt att känna till både var vattnet egentligen kommer ifrån och hur ansvaret för vattenvägen är fördelat mellan olika myndigheter och kommuner i dag.
Från Hjälmaren till Mälaren
Eskilstunaån är den vattenväg som avvattnar Hjälmaren till Mälaren. Vatten rinner från Hjälmaren både genom Eskilstunaån och genom Hjälmare kanal, som är en alternativ farled mellan de två sjöarna. Eskilstunaån rinner genom Eskilstuna och fortsätter sedan genom Torshälla, innan den till slut mynnar ut i Mälaren. Den som följer ån från Eskilstuna till Torshälla följer med andra ord vattnets naturliga väg från den ena sjön till den andra, genom två tätorter som båda har vuxit fram utmed vattnet.
En kanal från 1596
Ån har en lång historia som farled, betydligt längre än vad många kanske tänker på i dag. På initiativ av hertig Karl, sedermera kung Karl IX, påbörjades år 1596 arbetet med en kanal längs Eskilstunaån mellan Mälaren och Hjälmaren. Kanalen gick genom Torshälla och kom att kallas Torshälla kanal, ibland även omnämnd som Karl IX:s kanal efter den som tog initiativet till bygget.
Sveriges första slussar stod färdiga i Torshälla år 1606, vilket gör platsen till en tidig del av den svenska kanalhistorien. Hela kanalen, med sina fjorton träslussar, öppnade år 1610. Konstruktionen var dock inte gjord för att hålla över tid: träslussarna klarade inte de kraftiga vårfloderna särskilt väl, och underhållet av anläggningen blev kostsamt. Efter några decennier upphörde kanalen att fungera som den tänkta farleden mellan sjöarna, och det ambitiösa projektet från 1596 fick en betydligt kortare livslängd än vad som säkert var tänkt från början.
Vem ansvarar för vattnet i dag?
Ansvaret för sjöarna och farlederna i systemet är uppdelat mellan flera aktörer, vilket kan vara bra att känna till för den som undrar vart man ska vända sig med olika typer av frågor. Länsstyrelsen i Örebro län har huvudansvaret för Hjälmaren som sjö, medan Örebro kommun ansvarar för farleden genom själva Hjälmaren. Frågor som rör de stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren, samt kanalerna som binder samman dem, hör till Sjöfartsverkets ansvarsområde på en nationell nivå.
Den uppdelningen innebär att ansvaret för Eskilstunaån som vattenväg inte ligger hos en enda instans, utan är fördelat mellan kommunerna längs ån, länsstyrelserna i de berörda länen och Sjöfartsverket, beroende på vilken del av vattensystemet och vilken typ av fråga det handlar om.
Slussen i dag: var försiktig med antaganden
Den historiska slussen i Torshälla är en del av stadens identitet, men det är viktigt att skilja på historien och dagens läge. Den som planerar att färdas på vattnet, oavsett om det handlar om en kanot, en mindre båt eller något annat, bör inte utgå från äldre uppgifter om vad som var möjligt förr i tiden. I stället är det klokt att kontrollera aktuella uppgifter hos Sjöfartsverket och hos kommunen innan man planerar en färd som involverar slussen eller andra delar av vattenvägen mellan Mälaren och Hjälmaren.
Torshälla växte fram vid vattnet
Att Sveriges första slussar hamnade just i Torshälla är ingen slump. Vattenvägen mellan Mälaren och Hjälmaren var strategiskt viktig redan i slutet av 1500-talet, och en fungerande kanal skulle ha kortat av transportvägarna för gods som annars behövde en betydligt längre omväg. Det är den logiken som ligger bakom hertig Karls initiativ 1596, även om resultatet alltså blev kortlivat på grund av vårflodernas påfrestningar på träkonstruktionerna och de underhållskostnader som följde.
Spåren av den här historien syns fortfarande i Torshällas läge och struktur, där ån är ett självklart inslag i stadsbilden snarare än ett perifert vattendrag i utkanten. Den som går genom Torshälla i dag rör sig utmed samma vatten som en gång skulle bära pråmar och båtar mellan de två stora sjöarna, även om själva slussfunktionen från 1600-talet för länge sedan har slutat fylla sitt ursprungliga syfte.
Ån genom naturen
Vattnet i Eskilstunaån passerar inte bara genom stadskärnorna, utan slingrar sig också genom naturområden på sin väg. Länsstyrelsen i Södermanland beskriver naturreservatet Vilsta, som ligger i centrala Eskilstuna, som omväxlande och kuperat med skogar, öppna marker och den slingrande Eskilstunaån som ett tydligt inslag i landskapet. Den som rör sig i reservatet får alltså följa samma vattendrag som en gång bar på förhoppningarna om en fungerande kanal mellan Mälaren och Hjälmaren.
Vad det betyder för den som rör sig vid vattnet
För den som promenerar, cyklar eller på annat sätt rör sig utmed ån i vardagen spelar sannolikt inte ansvarsfördelningen mellan myndigheter någon större roll. Men för den som faktiskt planerar att använda vattnet, till exempel för att ta sig med båt eller kanot mellan Eskilstuna och Torshälla, eller vidare mot någon av de två stora sjöarna, blir frågan om ansvar och aktuella förutsättningar betydligt mer konkret. Då handlar det inte längre om historien från 1596 utan om vad som faktiskt gäller för framkomlighet, eventuella hinder och regler för just den sträcka man tänkt sig.
Eftersom ansvaret är delat mellan flera instanser, snarare än samlat hos en enda kommun eller myndighet, är det sällan tillräckligt att bara fråga en av parterna. Den som är osäker på vem som ansvarar för en specifik del av vattenvägen gör bäst i att börja med kommunen för den lokala sträckan, och gå vidare till Sjöfartsverket för frågor som rör farlederna i ett större perspektiv.
Vattenvägen som en helhet
Sammantaget är Eskilstunaån ett exempel på hur ett vattendrag kan bära på flera lager samtidigt: en funktion som avvattnare mellan två stora sjöar, en fyra hundra år gammal historia som misslyckad men ambitiös kanalsatsning, och ett ansvarssystem i dag som är uppdelat mellan kommuner, länsstyrelser och en nationell myndighet. För den som bor vid ån räcker det sällan att vända sig till en enda instans för alla typer av frågor, utan det är värt att känna till vilken del av systemet en given fråga hör till innan man söker svar.
- Frågor om Hjälmaren som sjö och farleden genom den hör till Länsstyrelsen i Örebro län respektive Örebro kommun.
- Frågor om de stora sjöarna och kanalerna nationellt hör till Sjöfartsverket.
- Frågor om naturreservatet Vilsta och den del av ån som rinner där hör till Länsstyrelsen i Södermanland och Eskilstuna kommun.
Uppgifterna är kontrollerade i september 2026. Den som planerar en färd på vattnet, eller vill veta mer om dagens förutsättningar vid slussen i Torshälla, bör kontrollera aktuell information hos Sjöfartsverket och hos kommunen innan resan.
