Sigurdsristningen är en runristning från 1000-talet, huggen i en berghäll på Ramsundsberget nära Sundbyholm utanför Eskilstuna. Bilderna visar scener ur sagan om Sigurd Fafnesbane, hjälten som dödar draken Fafne, medan runorna berättar att en kvinna vid namn Sigrid lät bygga en bro över Ramsundet till minne av en död släkting. Den räknas som ett av Sveriges förnämsta fornminnen och är fritt tillgänglig året runt.
| Faktaruta | |
|---|---|
| Typ | Runinskrift i fast berghäll |
| Signum | Sö 101 (RAÄ-nr Jäder 39:1) |
| Andra namn | Ramsundsristningen |
| Tillkomst | 1000-talet, ristare okänd |
| Plats | Ramsundsberget vid Sundbyholm, Eskilstuna kommun |
| Motiv | Sagan om Sigurd Fafnesbane |
Vad visar bilderna på Sigurdsristningen?
Ristningen ramas in av två drakslingor. Den övre saknar runor, den nedre bär hela runtexten. Mellan dem ligger en bildföljd som stämmer med sagan om Sigurd i dess nordiska form, så som den sammanfattas i Snorres Edda. Att motivet finns här visar att sagan var välkänd i Mälardalen redan på vikingatiden.
Bildscenerna läses ungefär så här, enligt svenska Wikipedias genomgång:
- Sigurd vid elden. Sigurd sitter naken och steker drakhjärtat åt sin fosterfar, smeden Regin. Han bränner tummen, stoppar den i munnen och smakar drakblodet.
- Fåglarna i trädet. Tack vare blodet förstår Sigurd fåglarnas språk. De varnar för att Regin tänker döda honom.
- Regin död. Regin ligger halshuggen bland sina verktyg: hammare, blåsbälg, städ och tång.
- Hästen Grane, lastad med Fafnes guld.
- Sigurd i gropen. Ett hopp bakåt i berättelsen: Sigurd stöter svärdet Gram upp genom draken nedifrån.
- Uttern med guldringen i munnen, en blinkning till sagans början och den förbannade skatten.
Det är alltså inte runorna som gjort hällen berömd, utan bilderna. Få runristningar i Sverige berättar en saga i bild på det här sättet.
Vad står det i runorna?
Runtexten sitter i den nedre draken. Översatt ordagrant lyder den: “Sigrid gjorde denna bro, Alriks moder Orms dotter, för själen Holmgers Sigröds fader hennes make.”
Att Sigrid “gjorde” bron betyder att hon beställde och bekostade den, inte att hon byggde den själv. Alrik var hennes son och Orm hennes far. Sedan blir det knepigare. Sörmlands museum läser texten som att Holmger var Sigrids man och Sigröd hans son från ett tidigare äktenskap. Svenska Wikipedia påpekar att grammatiken inte avgör frågan och att Holmger lika gärna kan vara hennes svärfar, med Sigröd som den döde maken.
Alrik var i vilket fall inte son till Holmger. Runstenen Sö 106 i Kjula, åtta kilometer söder om ristningen, säger att Alrik, Sigrids son, reste stenen efter sin far Spjut. Vid Bro kyrka i Uppland står runstenen U 617, som nämner Sigröd som Holmgers son. Tillsammans visar stenarna en mäktig släkt med inflytande runt hela Mälaren.
Varför bygga en bro för en död?
Sigrid levde i en tid då många lämnade den gamla tron för kristendomen. Enligt Sörmlands museum uppmanade kyrkan de nykristna att ge själagåvor i stället för att lägga värdefulla gravgåvor i gravarna. Att bygga en bro var en extra fin själagåva: den skulle hjälpa den dödes själ till himlen och gjorde samtidigt livet lättare för alla som reste.
En god gärning skulle också synas. Därför restes brostenar vid bygget, och sådana runstenar är särskilt vanliga i landskapen runt Mälaren. Mer än hälften av de kända vikingatida brostenarna restes av kvinnor, en betydligt högre andel än för andra runstenar. Själva ordet runa betyder hemlighet, och runor förknippades med makt och kunskap. Sigurdsristningen sticker ändå ut genom att vara huggen i fast berg i stället för på en rest sten.
Hitta till Sigurdsristningen
Hällen ligger i Sundbyholms naturreservat, en bit upp från vägen mot Sundbyholm och skyltad längs vägen. Per oktober 2026 beskriver Visit Eskilstuna tre sätt att ta sig dit:
- Buss: linje 18 stannar vid hållplatsen Mora vsk, ungefär 500 meter från ristningen. Kontrollera turerna i Sörmlandstrafikens reseplanerare, och läs gärna vår genomgång av zoner och biljetter i kollektivtrafiken innan du åker.
- Cykel: från Fristadstorget är det drygt 11 kilometer, med cykelbana större delen av sträckan. Turen “I runornas spår” passerar flera runstenar, bland annat Stora Tidö-stenen.
- Bil: enligt kommunen finns parkering på en grusplan i närheten.
Vid hällen sitter informationsskyltar om stenen, runorna och sagan, och historien går att lyssna på i appen IZI Travel. Guidning bokas via Eskilstuna Tourist Information. Kommunens tillgänglighetsguide anger att det inte finns någon ramp, att underlaget är ojämnt med trädrötter och brant sluttning, och att det bara finns en vanlig hyrtoalett. Den som har barnvagn eller rullstol bör räkna med det. Ristningen passar annars bra ihop med en dag vid slottet och stranden, som vi beskriver i guiden till att göra i Eskilstuna med barn.
Rampen och den mörka beläggningen
Platsen har varit omdiskuterad lokalt. Kommunen byggde en ramp vid ristningen som revs igen hösten 2018, och i en insändare i Eskilstuna-Kuriren 2022 beskrev en läsare hur hällen täckts av en mörk gråbrun beläggning som gjorde ristningen svårläst. Enligt samma insändare hade hällen senast rengjorts och färgats in 2012, och Riksantikvarieämbetet hade skickat en stenkonservator för att ta prover. Insändaren påpekar också att kommunen inte får röra själva ristningen, eftersom den är skyddad som fornlämning. Hur hällen ser ut just nu ser du bäst på plats.
Mer om ristningen och sagan
Sagan lever vidare i opera och fantasy
Berättelsen om Sigurd och den förbannade skatten finns i flera former runt om i Europa: i Snorres Edda, i Völsungasagan och i den sydtyska Nibelungensången, där hjälten heter Sigfrid. Visit Eskilstuna lyfter fram att sagan lever vidare i Wagners opera Ringen och i Tolkiens böcker om Sagan om ringen.
Fafne eller Fafner?
Både Fafne och Fafner förekommer. Svenska Wikipedia förklarar att den svenska formen är Fafne, medan r:et i Fafner är en gammal nominativändelse som finns kvar i isländskan. Flera svenska sajter om vikingatiden skriver ändå Fafner. Fafne var heller ingen eldsprutande drake: fornnordiska drakar spottade etter, en giftig vätska.
Stenen i Ramsundsån
Nedanför ristningen hittades 1940 en sten i Ramsundsån med en kort runinskrift som ännu inte tolkats. Runologen Magnus Källström har föreslagit att den kan vara sentida, kanske från 1800-talet. Ristningen på berget har också en lång forskningshistoria: runstenstecknaren Johan Peringskiöld avbildade den redan 1684.
Fler runstenar i närheten
Den som vill se mer kan fortsätta till Kjula och Sö 106, stenen som Alrik reste efter sin far. Enligt bloggen Nordlys Viking finns dessutom en avbildning av Sigurdsristningen i golvet i guldrummet på Historiska museet i Stockholm. För den som är intresserad av Eskilstunas senare historia är Bolinder-Munktell och Munktellstaden ett naturligt nästa steg.
